Nyårsdagen

Tankar inför helgen
Nyårsdagen.
I Jesu namn.

Jag läste att Zlatan Ibrahimovic har fått ett sanslöst erbjudande från Kina på 1,4 miljarder kronor. Kontraktet ska vara på två år. Men Zlatan har enligt Daily Mail nobbat detta erbjudande och stannar kvar i England. Kineserna ville ha honom eftersom hans namn borgar för att fotbollsintresset skulle öka i detta väldiga land. När jag läste det tänkte jag, att inte kan en person vara värd en sådan ofantlig lön. I vårt samhälle i dag, blir de rika, rikare och de fattiga blir bara fattigare. Bibelns syn på ägandet, delandet och pengar har de sista 30 åren helt förlorat sitt inflytande över oss Svenskar. Bibeln talar om att ge så ska du få, ge upp din egoism så följer välsignelserna med det.

Kyrkans texter börjar det nya året i Jesu namn. Det är det namnet som är större än något annat namn. Det är det namnet som en Guds ängel gav till Maria. ”Emanuel- Gud med oss.” Det är det namnet som talar om att himlen har landat här i världen. Året som gått har kanske varit ett gott år för någon, för någon annan har det varit ett år av tragik. Ett äktenskap kanske gick sönder, någon kanske har fått stå vid en döds bädd eller drabbats av sjukdom. Året som gick kan vi inte göra något åt. Men året som ligger framför oss kan vi faktiskt göra till ett gott år för någon i vår närhet, genom att vi finns där till stöd och tröst och uppmuntran.
Zlatans namn borgade för ett sanslöst erbjudande från Kina, för att locka så många som möjligt att bli fotbolls frälsta.

Men tänk så fantastiskt att du och jag får börja det nya året i det namnet som borgar för en hel världs frälsning. Tänk att vi får börja det nya året med att påminna varandra om att Gud är med oss. Jesus säger till oss ”Se jag är med er alla dagar…”
Inte bara vissa dagar utan ALLA dagar. Han är med dig de dagar då allt känns hopplöst, de dagar då ångesten kramar livslusten ur dig, de dagar då du bara känner dig så där hopplöst ensam. Men också de dagar då benen spritter av liv, och glädjen över livet, flödar över av tacksamhet.

Hans namn borgar för att du inte behöver vara ensam. Hans namn är ”Gud med oss”. Det är den största av all rikedom att få lära känna Jesus. Han har betalt ett sanslöst obegripligt högt pris för att få oss till sin himmel. Samma pris betalades för kungen, stadsministern, industriarbetaren, miljonären, undersköterskan, uteliggaren eller för Zlatan.
Jesus kan känna med oss eftersom han har levt under de livsbetingelser som du och jag har fått leva under. Han vet vad smärta, oro, ångest och fattigdom är för något. Han har känt det i sin egen kropp. Det nya året får vi börja i Jesu namn, det namnet som borgar för att vi inte behöver vara ensamma. Han är med oss alla dagar till tidens slut.

Gud med oss – I Jesu namn.
Ett gott nytt år önskar jag dig.
Gösta Degerman















Juldagen

Tankar inför helgen
Juldagen
Jesu födelse

Hemma har vi haft en plast gran nu i över tjugo år. Vi köpte en plastgran när vi flyttade ner till Västkusten och bodde där några år. Därute på öarna var det inte så enkelt som häruppe att fixa en gran. Jag fick idén till den här krönikan när jag läste i tidningen expressen att stockholmarna uppmanas att inte slänga sina julgranar efter jul. Dom behövs för att fixa bostad till fiskarnas rom. Det är projektet, ”sportfiskarna” som vill skapa en miljö där fiskarna kan söka skydd och kunna lägga sin rom bland barren. Expressens journalist skojar till det med att skriva om att bostadsbristen inte bara drabbar människorna utan också de som är utrustade med gälar och fenor. På grund av den snabba exploateringen av vattennära områden i Stockholm har fiskarnas ekosystem rubbats. Projektet sportfiskarna, provade i fjol med att surra ihop några julgranar och sänkte ner dom till botten med några tyngder. De har följt upp det och sett att detta försök blev lyckat. Därför vill de utöka försöket i år. Ett projekt av den här sorten är inte bara bra för fiskarna utan det är också bra för larver och andra småkryp, att finna föda för sin överlevnad. Det bildas en egen liten värld där nere, ett nytt ekosystem

Ja det är inte bara i Norrbotten vi har problem med husrum. I Helgens texter möter vi Maria och Josef på jakt efter ett rum där Maria skulle få möjlighet att föda sitt barn. Även där var det bostadsbrist.

”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas……” Så börjar det kända julevangeliet som de flesta svenskar känner igen. Där en kall julnatt i Betlehem, får Maria och Josef till slut en bostad, det blev ett kallt och dragigt rum. Det enda som var ledigt, den enda plats som var tillgänglig var ett stall, där föder hon fram det lilla Jesusbarnet. ”Vid den tiden,” börjar julevangeliet. Tiden var inne för Maria att föda sitt barn. Tiden var inne för Gud att besök jorden. Tiden var inne för Guds frälsning.

Jesus föds i Betlehem som kallas ”brödhuset.” Maria lindar och lägger honom i en krubba, en ”matho”, som en hälsning till oss om, det Jesus säger om sig själv, nämligen att han är livets bröd. I nattvarden delar vi brödet och säger ”Kristi kropp för dig utgiven”. Förstår du Guds språk? Guds språk är krubban och korset. Gud ger sig själv till oss och för oss. ”Fröjdas vart sinne julen är inne frälsaren kommen är”, det sjunger vi i en Julpsalm, Gud kom till oss, till dig och mig för att ge oss av hans eviga liv.
Sportfiskarna ordnade ett nytt ekosystem för fiskarna inne i Stockholms stad genom några julgranar. De skapade en möjlighet till nya livsbetingelser.


När Jesus föds hit till jorden är det något helt nytt som sker. Gud skapar i detta lilla barn nya livsbetingelser, ja man kan säga att han skapade ett nytt andligt ekosystem, som handlar om NÅD. Genom krubban och korset predikar Gud för oss om det nya livet som han av nåd ger till oss alla som vill ta emot. Därför sjunger vi med glädje julens sånger om liv och hopp för hela mänskligheten.

”Fröjdas var sinne Julen är inne frälsaren kommen är”
En riktigt god och välsignad jul önskar jag dig.

Gösta Degerman






Fjärde advent

Tankar inför helgen
Fjärde söndagen i advent
Herrens Moder.

Vi har en Jultradition i vår familj att inför julen alltid baka havrekex. Det är ett gammalt recept, från  min mormors mor, alltså från mitten av artonhundratalet. Det härstammar från släkten Öhlund i Bjurholms socken, som ligger i Västerbottens inland. När jag en dag i förra veckan stod och kavlade ut havrekexdegen gick mina tankar till min mor och hennes släkt. Jag sa till frugan att, ”tänk att så här har vi i släkten gjort ända från artonhundratalets mitt.” Det blev en nostalgisk tanke runda omkring alla i släkten, som vid den här tiden på året gör samma sak, nämligen bakar havrekex. Mina tankar vandrade vidare till mormors kusin Verner Öhlund, också han från Bjurholm. Han flyttade till USA och blev filmstjärna i Hollywood. Han blev en av de första svenskar som blev etablerad filmskådespelare i staterna. Han är mer känd under sitt mer Amerikanska artistnamn, Warner Ohland. Från de tankarna hoppade jag vidare till den prisbelönta svenska serien, ”Allt för Sverige”, där några Amerikaner kommer över till Sverige för att söka sina rötter. De får i olika deltävlingar kämpa för att bli kvar i tävlingen och den slutgiltiga vinnaren får som pris träffa sin Svenska släkt. Det är mycket gråt och funderingar kring de svenska förfäderna, och alla säger att de ska kämpa för att få möjlighet att träffa sina släktningar.
Till helgen möter vi Maria, Jesu mor, som skyndsamt är på väg till Juda bergsbygd för att träffa sin släkting Elisabeth. Hon var av prästerlig släkt och dessutom gift med prästen Sakarias. Elisabeth var med barn trots sin höga ålder. Barnet som växte i Elisabeths mage var profeten Johannes som skulle förbereda för Jesu ankomst. Maria som var tonåring och gravid behövde få en äldre vän att samtal med. Här möts två generationer som bär livet inom sig. Det är den yngre som får den äldre att utbrista. ”Välsignad är du mer än andra kvinnor och välsignat är det barn du bär inom dig.” När Släktingarna, Maria och Elisabeth möts, blir det jubel och tårar. Vi vet att av tradition, är de Judiska folket noga med släkten och att de gärna vill mötas till fest.
Nu kring juletid träffas vi i släkten till ett gemensamt julfirande, där vi hoppas att Jesus är huvudattraktionen, inte tomten eller Kalle Anka. Vi kommer att äta gammelmormors havrekex och glädjas över att vi tillsammans får fira Jesu födelse. I vår släkt finns det kändisar och ytterst vanligt folk, men det viktiga är att vi får mötas. Maria behövde Elisabeth och Elisabeth behövde Maria på samma sätt behöver vi varandra i våra kyrkor. Vi är av Guds släkt, här är vi säger Petrus i 1 Petrusbrevet 2:9. ”Ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk”.
Så kan tankarna gå när jag bakar med ett 150 årigt havrekex recept.
En riktigt god och välsignad jul önskar jag dig-
Gösta Degerman          

Tredje advent.

Tankar inför helgen. Tredje söndagen i advent.
Bana väg för Herren.

Vilken sorts knäck tycker du om? Seg eller hård? Jag för min del föredrar den hårda knäck typen med mycket nötter i. Nu är det snart jul igen, i butikerna har man för flera veckor sedan plockat fram jultomtar och adventsstjärnor. Restaurangerna har också de, i en lång tid, annonserat om sina julbord och kyrkorna lockar med många olika julkonserter. Hemma hos oss har vi redan fuskat med att ätit sillsallad, prinskorv, köttbullar och julskinka. Vi blev tvär sugna när ICA lockade med nykokt skinka. Så är det även när vi gör knäck, jag provsmakar gärna, en kanske två eller tre knäckar innan julen. Ja ska sanningen fram, så är det nog än fler, som slinker ner i Degermans mage. Ja, ja, ja, Jag erkänner, jag är en jultraditionsfuskare. Jag provsmakar innan det egentligen, enligt traditionen, skulle vara lovligt.

Jag tänker på detta med julbudskapet, att det kan vara som hård eller mjuk knäck. För somliga kan budskapet om fred på jorden, och frälsning till mänskligheten, vara som mjuk knäck. Det fastnar i tänderna och kletar fast i papperet och fingrarna. Det låter bra och ser bra ut, men i verkligheten är upplevelsen något annorlunda. Många hör om kärleken som Jesus bär hit till världen genom att han blev ett människobarn. De lyssnar till budskapet och vill ta emot det, men när de möter kyrkan så blir resultatet som en kletig knäck. Smaken var söt och god men sen, att få hjälp med att komma loss från papperet eller få loss knäcken från fingrarna det måste de fixa själva. Jag hoppas att du förstår allegorin, liknelsen, metaforen eller den symboliska i min berättelse. Alla bilder haltar det gör sannerligen den här också men, det finns så många runt om i vår stad och i våra byar som har fått smaka att Gud är god men sen har det inte fått någon fortsättning. Man har fastnat, i sin begynnande tro på Gud. Något hände på vägen som blev till hinder för ett fortsatt liv med Gud. Kanske var det människors ovisliga uttalanden, eller de sätt de blev bemötta på, av Kyrkans företrädare. Dessa uttalanden har blivit som en kletig massa i minnenas arkiv, till att bli nästan omöjlig att ta sig loss från. Här behövs samtal och själavård för att få komma loss. I Gammaltestamentets läsning för denna söndag läser vi om hur profeten Jesaja ropar ut. ”Trösta, trösta mitt folk, säger er Gud. Ge nytt mod åt Jerusalem, kungör att hennes träldom är över, att hennes skuld är sonad”.

När vi ser in i djupet av vad Julens budskap är, då ser vi Guds hjärtslag i hur han så älskade världen. Hans profet Johannes beredde vägen för honom, och ropade ut, att människorna skulle se Guds frälsning. Gud har stigit ner för att omfamna sin skapelse, där du som läser detta är en del av. Allt börjar med Närvaro. Du är inte glömd, du är sedd, han vet om det du kämpar med. Gud gör sig sårbar genom att överlåta sig som ett litet barn, till några tonårsföräldrar. Om du känner igen dig i bilden av seg knäck och hur svårt det är att bli fri det som en gång var. Då har jag ett glatt budskap till dig att det går att bli fri. Gud är närvarande hos dig i denna stund. Han vill visa att han har banat en ny väg för dig, att få bli fri. Den nya och levande vägen heter Jesus Kristus. Paulus skriver: ”Men om ni tillhör Kristus är ni också avkomlingar till Abraham och arvtagare enligt löftet.” Där, hos den sårbare Guden, där kan vi få hjälp att komma loss från allt som sårat, bundit och snärjt oss.


En skön helg önskar jag dig, Gösta Degerman
© 2017 Hortlax EFS Kontakt