Första advent

ankar inför helgen
Första Advent
Ett nådens år

”Det var en evig tur att du kom just nu och fick det här åtgärdat. Hade den här proppen lossnat skulle du fått en jätteinfarkt,” sa läkaren till mig efter det jag genomgått en ballongvidgning med en insättning av stent i en av mina kranskärl.

Nu är jag märkt med ett metallnät i anslutning till min vänstra hjärtkammare. Jag hade gått och burit på denna ”hjärtbomb” i en längre tid utan att jag haft vetskap om det. Livet hade rullat på som vanligt men förvisso hade jag känt mig mera trött och andfådd vid ansträngning. Jag tänkte som alla andra skulle ha tänkt, att min kondition inte var riktigt på topp, därav min andfåddhet. Men det visade sig att det var något allvarligare som gömde sig i kroppens blodsystem. Det livgivande syresatta blodet fick inte riktigt det genomsläpp det behövde för att min kropp skulle fungera normalt. Med ett metallnät i ådern har nu hjärtat fått igång sitt normala flöde av syresatt blod till gagn för alla kroppens delar.
Med ett metall nät i kroppen, då har jag en fundering om metalldetektorn vid flygplatsen kommer att högljutt signalera, om jag nu nångon gång ska i väg på en flygresa?

Ett nådens år är rubriken för söndagen som kommer, och för övrigt också den första söndagen i vårt kyrkoår. Texterna ger oss berättelsen om hur Jesus rider in i Jerusalem på en åsna med en folkskara som ropar, hoppar, jublar och prisar honom. Matteus hänvisar till en profetia från Sakarja 9:9 där det står. ”Se din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och ett föl, ett lastdjurs föl.”
Ropen ekade mellan stenhusen, ”Hosianna Davids Son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”
Det var befriaren, läkaren, själavårdaren, predikanten, helaren som med ett koppel av flera tusen anhängare, var på väg in till Jerusalem för att fira påsk.
Dessa människor var märkta i sina hjärtan av Jesu beröring, hans handlingar, eller av hans ord, som till ett exempel. ”Dina synder förlåtas dig, ta din bädd och gå”. Eller, ”Jag är vägen sanningen och livet”. Folket hade rörts ända in i hjärteroten av hans förkunnelse och av hans person. Därför kunde också Petrus säga: ”Vi tror och förstår att du är Guds helige”.

Men där fanns också människor i Jerusalem som ville hindra Jesus från att räcka folket det livgivande, uppfriskande budskapet om Guds fred på jorden.
Liksom proppen i mina ådror hindrade det syresatta blodet att komma ut i min kropp ville ledarna i Jerusalem hindra Jesus att ge folket det liv som kom från Gud.

Jag läste om en man som hamnat i tvivel om han verkligen kunde få vara ett Guds barn. Han hade flera argument. Han sa till sig själv att han inte var god nog, han var inte värdig, han kände inte rätt sorg över synden, han var så kall och död, han kunde inte vila i sin tro. Tvivlet var som en propp i blodsystemet som hindrade honom från att fullt ut tro sina synders förlåtelse. Men en natt drömde han, att Gud visade honom en sångbok, med bara vita tomma blad. Det enda orden i boken, sida efter sida var, ”Fullbordat”! Gud säger till dig och mig, om och om igen, denna advents och julhögtid, ”det är fullbordat”! Gud har i Jesus opererat in sin ”stent” i vårt blodomlopp för att hans flöde av det livgivande blodet ständigt ska flöda igenom vårt blodsystem. Där varje pulsslag i oss är ett eko från himmelen som säger:
Du är förlåten, det är fullbordat, du är förlåten, det är fullbordat.
En skön adventstid önskar jag dig
Gösta Degerman
© 2017 Hortlax EFS Kontakt